precis som smirnoffs första bok är "vi får upp med mor" egenartad och stämningsfull, men med ett något snabbare tempo och mer dramatik. mer svärta, meprecis som smirnoffs första bok är "vi får upp med mor" egenartad och stämningsfull, men med ett något snabbare tempo och mer dramatik. mer svärta, men också mer humor. och bättre handling! så intressant att läsa om "gemenskapen" i den lilla norrländska byn, väldigt mörkt (trodde nog inte det fanns såna trosförbund i sverige längre, men insåg sen att jo, det finns visst, till exempel knutby var/är absolut likartat) och lika intressant att läsa de mer humoristiska bitarna om italienska turister som förundras över norrsken. och slutet?? oj.
ps: "jamesdeanlutad" är ett ord jag kommer använda så ofta jag får möjlighet framöver....more
"mellan oss" är en fin bok om en tolvåring tjejs känsloliv. det är trevande steg genom högstadiekorridoren, en längtan efter kärlek och ö2.5 stjärnor.
"mellan oss" är en fin bok om en tolvåring tjejs känsloliv. det är trevande steg genom högstadiekorridoren, en längtan efter kärlek och önskan att bli omtyckt. det har hänt något mellan henne och hennes tidigare vänner som vi snarare får ana än veta. som alltid i sandra beijers texter är det målande detaljer och fin gestaltning av starka känslor, blev väldigt förtjust i hintarna om att det utspelar sig på 90-talet (särskilt mode� och stilmässigt) trots att det inte skrivs ut. tyckte också mycket om minnas relation med lillebrodern :)
saknade dock en tydligare handling, eller kanske snarare mer ledtrådar kring vad som faktiskt hänt mellan minna och hennes vänner, och vad som sedan händer (view spoiler)[mellan minna och milou + elin (hide spoiler)] � ibland vet man ju inte det själv som tolvåring, men hade önskat det med tanke på att det ändå är en skönlitterär roman. ibland upplevde jag handlingslinjen som lite för fragmentarisk och många intressanta saker släpptes för snabbt.
"tänk att vi hittade varandra bland miljontals människor hittade vi varandra"
jag tänker mig att det här är en jättefin present till en tonåring, tillsam"tänk att vi hittade varandra bland miljontals människor hittade vi varandra"
jag tänker mig att det här är en jättefin present till en tonåring, tillsammans med kanske rupi kaurs Milk and Honey och bodil malmstens briljanta Det här är hjärtat som också behandlar kärlek och förlust.
"kära, kärleken" skriver fram den stora kärleken med enkla ord och är lätt att relatera till, med fina illustrationer och layout. dikterna känns flödesskrivna från hjärtat, men inte särskilt bearbetade. det är som att de är tagna direkt från pappret eller mobilanteckningarna till bokens pärmar. samtidigt finns det en charm i just flödesskrivande (om det nu är det, det vet jag ju inte) men övergripande såg jag tyvärr inget originellt i den här poesisamlingen. inget som direkt stack ut. ser dock absolut potential för författaren att utvecklas i framtiden.
det här var ett guldkorn till dikt som verkligen fastnade hos mig:
"vår kärlek var som blommorna de vissnade ingen berättade om det när de överlämnades som presenter"...more
lyssnade som ljudbok med klara själv som inläsare, och det var verkligen en fin upplevelse, blev så nära liksom. även om jag inte själv kan relatera tlyssnade som ljudbok med klara själv som inläsare, och det var verkligen en fin upplevelse, blev så nära liksom. även om jag inte själv kan relatera till klaras barnlängtan var det berörande att höra om, utan att bli sådär snyftigt � däremot innerligt och ärligt (och stundtals väldigt roligt). också fint med hennes starka engagemang och kärlek till djur....more
“sometimes, i feel the past and the future pressing so hard on either side that there's no room for the present at all.�
i really think my expectations“sometimes, i feel the past and the future pressing so hard on either side that there's no room for the present at all.�
i really think my expectations for this novel was too high.
i was recommended it by more than one person, and i read that people thought that The Secret History was basically imitating this story, and whoever loved that book should read this aswell. being one of the people who was absolutely smitten by "the secret history" i was incredibly eager to read "brideshead revisited". and that's almost never a good thing, starting to read a novel with a lot of expectation beforehand. also it's kind of unjust to both novels.
[image]
in the beginning i thought it was great � the friendship (or should i say very apparent love) between charles ryder and the peculiar sebastian flyte was alluring, and so was the environment of oxford, the grand mansion of brideshead, and london in the 1920's. i loved that.
but then the story quite drastically took a turn and became something bland, with sudden time jumps just when i started to be invested. something in this reminded me of The Great Gatsby, a novel i loved when i read it the first time, but found dull the second time. i think the problem for me is that the authors of both novels created a lush world with beautiful mansions and some really interesting characters (i love jay gatsby and daisy) but then wears it out with way too much of heavy, dull themes (imo) � in "the great gatsby" is was the american dream/capitalism and in "brideshead" it's religion.
[image]
what captured me in the beginning of "brideshead" was suddenly gone from the story or very much in the background. i really wanted to read more about sebastian, who is the most captivating character in this entire story. i wanted to know more about his and charles' relation, but instead the focus was on charles and his very unoriginal love for (view spoiler)[sebastian's sister julia flyte(hide spoiler)]. i know it was written in the 1940s, so obviously you can't write about their love like you can do nowadays, but there wasn't much at all written about it.
however � i really, really appreciated that charles and sebastian's love is not condemned by a single character. they all know of it, but they do not condemn it.
[image]
frankly � i didn't care at all for charles. i found him to be boring and unsympatetic, and i didn't really understand his motives. i guess that his function was perhaps to be an eye on the marchmain family (like richard in "the secret history"), someone to tell their story from the outside looking in � yet his own story took too much space for him to really fill that function. but where charles lacked a personality, his father and anthony blanche had lots of it. i throughly enjoyed every page they appeared on. too bad evelyn waugh chose to focus more on other characters that wasn't very interesting at all. flat, even.
anyway, i'm looking forward to watch the 1980's tv-series with jeremy irons. hopefully it'll focus at least a little bit more on the actual relationship between... well, people. over and out.
[image]
ps: i don't see that much likeness between "brideshead" and "the secret history". except for the two grand mansions, one particular character in both novels being alcoholics in secret, and the two mysterious "families" that the main character wants to be part of but never really is � and that's not themes or character traits that are limited to these two novels. i somehow wish that i never knew that people thought they were alike. then maybe (just maybe) i would've liked this novel more, and appreciated it for what is was....more
with this book i have reached my goal to read 52 books this year! (but i'll continue to read of course). and what a way to do so, this novella is so bwith this book i have reached my goal to read 52 books this year! (but i'll continue to read of course). and what a way to do so, this novella is so beautiful, intense, brutally honest and terribly sad.
the words are carefully chosen, no more or less than what is needed to be said. actually a lot is said in silence, between the sentences. i do think that it would work really well as longer novel, but there's something about this short format that really makes it sparkle. it's _here_, in this exact moment, and then it's gone, like a shooting star.
just because it's only 55 pages, doesn't make it a quick read, it requires time and attention.
"vågorna dansade omkring i ett brandgult sken och såg ut som eldsflammor. mimina satt på en klippa vid havet och pratade med kvällssolen."
så inleds "m"vågorna dansade omkring i ett brandgult sken och såg ut som eldsflammor. mimina satt på en klippa vid havet och pratade med kvällssolen."
så inleds "mimina" som har en enkel handling med djupa teman: mimina och hennes vän vissångaren adrian ger sig iväg genom skog och stenlandskap med "det goda tinget", en blå färg som sprider glädje och ljusa tankar. men tillvaron hotas av noke på sin häst � han vill till varje pris få tag i färgburken och omvandla tinget till ont. mimina och adrians mål är måla nokes hus blått för att omvända hans mörka sinne till ljust igen, som det en gång var.
språket är enkelt, men det finns små små detaljer som får boken att skimra, som att solen gnistrar i miminas ögon "som hade färg av jordens alla träd". boken innehåller så mycket naturromantik; träden, stormen, solen, den oerhörda sommarvärmen, vattnet, regnet, vildmarken. ljuvligt! färgen blå återkommer genom hela boken: blå är den goda färgen, adrians stuga är blå och mimina har en blå blus.
"mimina" är en sällsam liten juvel till bok med sina knappa 113 sidor. jag läste och älskade den som barn och tycker lika mycket om den som vuxen....more
i'm debating whether to give this novel three or three and a half stars. while it sure was enjoyable, i didn't like it as much as the first one in thei'm debating whether to give this novel three or three and a half stars. while it sure was enjoyable, i didn't like it as much as the first one in the series. i just didn't think this was as fun or thrilling. maybe it was because i didn't have much expectations before i started to read The Lost Hero and was therefor happily surprised, and accidently got rather high expectations with this one? i don't know.
despite not being long in comparision to book one, it took a longer time for me to read it. in contrast to like, everybody (it seems), i'm not that big of a percy jackson fan. the character that is. he doesn't seem to have much depth to me - perhaps his character development has already taken place in contrast to the other characters, considering there's already been several books about percy.
still, in this novel only two things are on his mind � he wants his memory back and he's on a mission. and he's missing annabeth, but that kinda goes hand in hand with the first thing. other than that, he just shows off his skills, like a true golden boy of the series, which gets kind of boring. this being said, i actually don't dislike his character or anything even if it might sound like it... he's just unoriginal. expectable. even the sarcasm doesn't make up for it.
anyway, i really liked the amazons (!!!!) queens! i want to read full books about them. i also thought ella was such a sweet, endearing character.
en mysig bok! trodde egentligen inte att det var en bok för mig eftersom jag är väldigt långt från att skaffa barn - jag plockade upp den för att jag en mysig bok! trodde egentligen inte att det var en bok för mig eftersom jag är väldigt långt från att skaffa barn - jag plockade upp den för att jag bor i stadsdelen som boken utspelar sig i - men det visade sig att även om jag inte kan relatera till mammadelarna kunde jag relatera till andra saker, som stress kring sociala medier (även om jag inte är influencer), (view spoiler)[manliga "feminister" som tror sig veta bättre än en själv (hide spoiler)] och känslan av att inte räcka till i olika sammanhang.
karaktärerna känns mänskliga och är lätta att tycka om, och handlingen relevant för tiden vi lever i, med sociala medier, duktighetskomplex och psykisk ohälsa, men innehåller också tidlösa teman som kärlek, relationer, familjen och vänskap. jag uppskattar alltid att läsa om kvinnlig vänskap, oavsett genre :)
sedan var väl själva historien rätt öܳٲä, men det gjorde mig ingenting, det är inte en sådan bok som behöver massa twists & turns för att vara kul eller intressant. jag förväntade mig liksom inte det heller. slutligen var det förstås super att läsa om platser jag väl känner till (det var dock längesedan jag gick till älskade AB café, måste ju prova deras banankaka nu), det gjorde till och med att jag under perioden då jag läste boken tänkte (och nästan letade efter) på karaktärerna när jag promenerade runt i kvarteren som beskrivs. fint!
hoppas det finns tankar/planer för fler böcker, för jag läser gärna mer om sigrid, freddie och ermina!...more
en fin och vemodig bok med karaktärer som jag tyckte mycket om! så fint att läsa om maccen och joans vänskap, blev särskilt berörd i partierna med macen fin och vemodig bok med karaktärer som jag tyckte mycket om! så fint att läsa om maccen och joans vänskap, blev särskilt berörd i partierna med maccens familjesituation och joans flykt. joans olycka fungerar bra som katalysator men hade nog inte behövt den egentligen, boken var stark ändå....more
var aningen skeptisk innan jag började läsa. som jag alltid är när böcker höjs till skyarna. men ”jag for ner till bror� var verkligen bra - svårt docvar aningen skeptisk innan jag började läsa. som jag alltid är när böcker höjs till skyarna. men ”jag for ner till bror� var verkligen bra - svårt dock att säga exakt vad det var. språket är säreget, men berättelsen egentligen rätt så ordinär (dock hemsk), trots hemligheter och mysterier. kanske är det just det, att det är en ordinär berättelse om vanliga (komplexa) människor men med en obehaglig stämning som ständigt sipprar igenom som gör den stark. något i det påminner mig om ”testamente� av nina wähä. kanske är det glesbygden, den återkommande ladugårdsmiljön, människor som känner alla, familjerelationer och en allt annat än fridfull uppväxt....more
3,5 stjärnor. en tänkvärd och spännande bok som jag hade svårt att lägga ifrån mig. ombytta könsroller är ingenting nytt, men att lägga till "kraften"3,5 stjärnor. en tänkvärd och spännande bok som jag hade svårt att lägga ifrån mig. ombytta könsroller är ingenting nytt, men att lägga till "kraften" gör det till något extra. är framförallt imponerad av författarens förmåga att bygga upp världen! ibland känns dock just världsbygget lite för faktaspäckat, när jag hellre vill läsa mer om karaktärerna och komma djupare in i deras tankar och känslor. (view spoiler)[spännande twist på slutet, även om de sista sidorna överlag gick lite för fort, tråkigt att typ alla karaktärer fick öppna slut? (hide spoiler)] plus, SÅ snyggt omslag....more
intelligent och vackert språk med glimrande litterära referenser, men kände nog att den skulle fungerat bättre som essäer, utan den röda tråden om theintelligent och vackert språk med glimrande litterära referenser, men kände nog att den skulle fungerat bättre som essäer, utan den röda tråden om thelma och victor. är så trött på att läsa om att vara den ”den andra kvinnan�, även om den här boken sticker ut med sitt försvarstal för haggor och att våga ”hagga�....more
en underfundigt rolig och fin liten reseskildring med ljuvliga teckningar. gör sig allra bäst tror jag om man befinner i nice vid lästillfället eller en underfundigt rolig och fin liten reseskildring med ljuvliga teckningar. gör sig allra bäst tror jag om man befinner i nice vid lästillfället eller ska bege sig dit. vill definitivt läsa mer av ”slas�....more
my 12-year-old brother recommended this to me and remembering how i loved the first percy jackson book when i was his age, i started to read this bookmy 12-year-old brother recommended this to me and remembering how i loved the first percy jackson book when i was his age, i started to read this book with delight, although i didn't expect that much of it, knowing it's probably written mostly for middleschoolers.
however i had such a blast reading it � turns out it was really fun with a good amount of suspence and adventure, i even found myself unable to put away the book at times!
it's perfect for 12-year-olds, but works well for adults with a childlike mind and an interest for greek mythology....more
började läsa med en viss skepsis efter att ha läst så mycket hyllningar om den här boken, men ju mer jag läste desto mer investerad blev jag i karaktäbörjade läsa med en viss skepsis efter att ha läst så mycket hyllningar om den här boken, men ju mer jag läste desto mer investerad blev jag i karaktärerna. de är bokens stora behållning - de tolv syskonen (eller fjorton, beroende på hur man räknar), mamma siri och pappa pentti. hade gärna läst ännu mer om dem, särskilt lauri, lahja och förstås siri, och gått djupare in i vissa skeenden, men alla karaktärer är spännande och intressanta på sitt sätt. de känns som verkliga människor med både mörker och ljus.
boken är nästan 450 sidor, men gick fort att läsa. språket är enkelt och rikt på samma gång, även om jag genom läsningen var fortsatt skeptisk till kapitelinledningarna som påminde om hur vissa gamla barnböcker är skrivna samt de små engelska uttrycken som den allvetande berättarrösten drar till med emellanåt. fattade inte grejen med dem, de kändes malplacerade.
vissa saker som sker får man inte svar på (såsom det ju är i verkliga livet också), det är okej, även om jag inte känner mig 100 procent nöjd med slutet. tycker även att det var förvirrande och något vilseledande att romanen beskrivs som en "mordgåta" i baksidestexten, menmen.
Loading...
