ŷ������

I går av Agota Kristof är en nätt liten sak på 100 sidor men med tungt innehåll. Det är en oerhört olycklig och mörk berättelse om Sandor Lester som under ett krig flyr från sitt land till ett annat. Där lever han ett inrutat liv, tar bussen till fabriken och längtar efter Line, flickan han älskar men lämnade vid flykten. Line, som också är hans halvsyster. 

Den som läst Kristof tidigare böcker kommer känna igen sig, det är teman som identitet, flykt, språk och skrivande som behandlas även här, på ett otroligt minimalistiskt språk. Kristof visar hur man bygger världar på få ord.

Jag tyckte mycket om I går och försökte dra ut på läsningen. Jag inte förstod allt av texten, speciellt inte det sista kapitlet Skeppsresenärerna, men det var också den delen som berörde mig mest. Bedövande vackert och mörkt om kanske ett krig, kanske var det en solnedgång.